I samband med den 7. nordiska musikforskarkongressen i Trondheim 23 - 27 juni 1975, där etnomusik var en av konferensens huvudområden, arrangerade Nordiska institutet för folkdiktning, NIF, ett seminarium om samarbete inom den nordiska folkmusiforskningen. Efter seminariet samlades fyra av deltagarna (Bruce Taylor och Egil Bakka, Norge samt Ida och Henning Urup, Danmark) till ett möte och utarbetade här ett förslag till ett gemensamt nordiskt dansforskningsprojekt.
Som ett ämne för projektet valdes "rekkedanser", eftersom man antog att dessa var vanliga i samtliga nordiska länder. Det primära målet var att skapa ett samarbete kring ett specifikt projekt som skulle bidra till att främja den nordiska dansforskningen. De lyckades få stöd för projektet från Nordiska kulturfonden, och i december 1976 hölls det första projektmötet i Holte norr om Köpenhamn med totalt 17 deltagare från samtliga nordiska länder.
Nästa möte i projektet ägde rum i början av december 1977 vid Dansmuseet i Stockholm, och vid detta möte blev det klart att om man ville fortsätta arbetet, skulle man etablera en formell organisation. Vid mötet beslöt deltagarna därför att grunda en "Nordisk förening för folkdansforskning", Nff, med syfte att främja vetenskaplig forskning av de nordiska folkliga traditioner samt skapa ett forum för samarbete mellan forskare på detta område. Som representanter för de deltagande länderna med avsikt att bilda den första styrelsen valde man följande personer: för Danmark Henning Urup, för Finland Pirkko-Liisa Rausmaa, för Island och Färöarna Sigridur Valgeirsdottir, för Norge Egil Bakka, och för Sverige Henry Sjöberg. Vid mötet beslöts också att inrätta en arbetsgrupp med nordisk folkdans terminologi. Från båda projektmöten har utarbetats stencileraderapporter. Och i slutet av följande år, 1978 utkom den första medlemspublikationen Nordisk forening for folkedansforskning, Brev 1 Trondheim 1978, och traditionen att skicka ett julbrev till medlemmar följde i alla efterföljande år.
År 1979 organiserade Nff sitt årsmöte i samband med Internationella folkmusikrådet IFMC internationella konferens, som ägde rum i Oslo, och här etablerades den första kontakten med IFMC s "Study Group in Ethno-choreology". Ett antal Nff ledamöter fick möjlighet att träffa denna grupp igen vid ett seminarium i samarbete med Europeiska konferensen om äldre pardanser, som 1980 ägde rum i Stockholm, arrangerat av Arkivet för folklig dans, Dansmuseet. Från denna konferens har arkivet publicerat en omfattande rapport.
Projekt inom nordisk folkdansforskning har varit en viktig del av Nff’s verk-samhet under åren. I dessa projekt arbetar en grupp Nff-medlemmar till-sammans under en lång tid på utvalda ämnen, och flera av dessa projekt har resulterat i publikationer. Nff’s första projekt omfattade arbete med en nordisk folkedansbibliografi, som började omedelbart efter mötet i Oslo i 1979 och 1983 ledde för en publikation. Ett annat tidigt projekt handlade om terminologin inom den nordiska folkdansforskningen och det här projektet också ledde för en publikation 1983.
Gammaldans i Norden och NOFOD
På Nff’s årsmöte i 1981, som hölls i samband med ett seminarium om dokumentationstekniker i dans på Hanaholmen i Helsingfors, beslöt man att starta ett samarbetsprojekt av dokumentation, och på mötet inrättades en planeringsgrupp för projektet. Med stöd från Nordiska kulturfonden kunde planeringsgruppen mötas i Oslo i december 1982, då projektet definierades som "en jämförande analys av dansgenren ‘gammaldans’ i de nordiska länderna", och en mer exakt arbetsplan fastställdes. I ett senare skede av projektet blev det tydligt att denna genre kund bättre beskrivas som "familjen av 1800-talet parvis runddanser."
För att genomföra projektet lyckades man få stöd från Nordiska samarbets-nämnden för humanistisk forskning, NOS-H för fyra år. År 1984 kunde arbetet inledas med dokumentation av dans på video i 2 utvalda miljöer i vart och ett av länderna Danmark, Finland, Färöarna, Island, Norge och Sverige, totalt 12 miljöer. Arbetet forsatte både i enskilda länder, individuellt, och på arbetsmöten för hela gruppen, och vidare kunde man presentera preliminära resultat på medlemsmöten - ett arbete som under åren har blivit typiskt för Nff. Resultaten publicerades i boken Gammaldans i Norden (1988), totalt 310 sidor med en videobilaga: boken presenterades första gången vid NORDLEK-stämma i Bergen samma år.
En viktig händelse för den nordiska dansforskningen var "Idé och Forsknings-seminarium", som Nordisk Danskommitée organisera på Hanaholmen i Finland i december 1987 och som etablerade en nordisk arbetsgrupp för att bilda ett forum för hela den nordiska dansforskningen. Detta ledde till bildandet av "Nordiskt Forum för Dansforskning”, NOFOD år 1990 vid en konferens i KolleKolle norr om Köpenhamn. Föreningen NOFOD är ett forum för nordiska dansforskare och omfattar dans i alla dess genrer, och NOFOD har under påföljande år anordnas konferenser växelvis i de nordiska länderna samt publicerat konferensrapporter.
Nordisk folkdanstypologi och folkdansens historia i Norden
På Nff’s årliga möte i Stockholm år 1992 föreslogs folkdansens historia i Norden som ett ämne för framtida arbete och i detta sammanhang diskuterades ett utkast till en typologi av nordisk folkdansrepertoar. Den typologin skulle tjäna som underlag för en senare danshistoria, och under de kommande åren var denna typologi det centrala temat för en gemensam nordisk arbetsgrupp. För dansformer bildades först en katalogsystem, som delvis byggde på hypoteser om den historiska utvecklingen. Därefter började projektdeltagarna registrera danser från de tryckta nordiska beskrivningarna på folkdans för det vidtagna systemet, som dock justerades under processen. Temat för dansens historia glömdes inte bort, och 1995 var ett nordiskt danshistoria temat för ett möte vid Stockholms universitet tillsammans med NOFOD och med stöd från Nordiska Forskerkurser, NorFA.
Arbetet med den typologi avslutades 1997 med publikationen Nordisk Folkedanstypologi - En systematisk katalog over publiserte nordiske folkedanser, totalt 135 sidor och med 3267 registeringar av dans. Efter publiceringen av boken beslöt arbetsgruppen att gå vidare med projektet dansens historia i Norden och tills vidare minska projektet under perioden 1800 till 1850. Skälet till valet var främst att det finns relativt lättillgängligt källmaterial från alla länder från denna period.
År 1997 kunde Nff fira sitt 20-årsjubileum. På 14 november efter slutet av NOFODs generalförsamling i Helsingfors samlade alla närvarande Nff medlemmar sig i föreningen Brages lokaler, där man dansade purpuri under ledning av folkdansare från Helsingfors och till musik av Lappböle Hornkapell.
I samarbete med NORDLEK och Rådet for folkemusikk och folkedans, Rff, anordnade Nff i augusti 1999 en kurs på en vecka med titeln "Folkdansens historia i Norden". Kursen arrangerades vid universitetet i Trondheim och den fick finansiellt stöd från Nordiskt Nättverk för Folkloristik, NNF, samt Letterstedtska föreningen i Stockholm. Kursens huvudsakliga innehåll var ett praktiskt prov av folkdanstypologin på dansgolvet, och den ledde till mer diskussion om detaljer i typologiens konstruktion.
Arbetet med dansens historia i de nordiska länderna 1800-1850 inleddes 1997 med registrering av källmaterialet, och dessa referenser samlades i en gemensam databas på Internet, som ligger på en server i Rådet for folkemusikk och folkedans i Trondheim. Databasen innehåller hänvisningar till källor, i många fall utdrag, och koder för bland annat dansform, år och plats. Några preliminära resultat från projektet presenterades vid NOFOD konferens i Trondheim i januari 2002.
Folkdansfagets historia, sånglekar och menuett
År 2001 startade arbetsgruppen projektet ”Folkdansfagets historia i Norden”, och under sex år samlade man uppgifter samt skrev artiklar om olika teman inom folkdansbranschen i de nordiska länderna. Syftet var att skapa ett omfattande verk som skulle handla om folkdansens representationer, organisationer, publikationer och forskning från flera synvinklar. Som resultat publicerades boken Norden i dans: Folk - Fag - Forskning år 2007 med Egil Bakka och Gunnel Biskop som redaktörer. År 2008 anordnades ett seminarium med samma titel i Köpenhamn.
Nff fortsatte sitt arbete inom olika teman, t ex sångleker och menuett. Inom sångleksprojektet samalade man material från skolbarn i Norden, och oktober 2010 var sånglekerna temat för Nff’s seminarium i Göteborg. Den nordiska menuetten har presenterats i Paris (2008) och Riverside, USA (2009). Kulmen på menuettprojektet var boken The Nordic Minuet: Royal Fashion and Peasant Tradition som publicerades 2024, bestående av omfattande artiklar av elva författare om menuettens nordiska historia.
Dans och film
Som ett av de senaste projekten har Nff's arbetsgrupp börjat undersöka förhållandet mellan dans och film. Målet är att i en första fas producera ett specialnummer om ämnet i tidskriften Folkdansforskning i Norden. Senare är arbetsgruppens mål att, liksom i tidigare projekt, producera en heltäckande publikation av resultaten av arbetet.
-----
Suomenkielinen tiivistelmä
Kesäkuussa 1975 järjestetyssä 7. pohjoismaisessa musiikintutkijoiden kongressissa Trondheimissa yksi pääteemoista oli etnomusiikki. Tapahtuman yhteydessä Pohjoismainen kansanrunouden instituutti (NIF) järjesti seminaarin pohjoismaisen kansanmusiikkitutkimuksen yhteistyöstä. Neljä osallistujaa ehdotti tämän jälkeen yhteistä pohjoismaista tanssintutkimusprojektia, jonka aiheeksi valittiin rivitanssit niiden oletetun yleisyyden vuoksi kaikissa Pohjoismaissa. Projektille saatiin tukea Pohjoismaiselta kulttuurirahastolta, ja ensimmäinen kokous pidettiin joulukuussa 1976. Toinen kokous vuonna 1977 johti Pohjoismaisen kansantanssintutkimuksen yhdistyksen (Nff) perustamiseen. Yhdistyksen tavoitteena oli edistää tieteellistä tutkimusta pohjoismaisista kansantanssiperinteistä ja luoda tutkijoille yhteistyöfoorumi.
Ensimmäisiä projekteja olivat pohjoismaisen kansantanssibibliografian kokoaminen ja tanssitutkimuksen terminologian kehittäminen, molemmat julkaistiin vuonna 1983. Vuonna 1981 aloitettiin uusi yhteishanke gammaldansin dokumentoinnista. Tanssit määriteltiin myöhemmin "1800-luvun paritanssien perheeksi". Vuonna 1984 aloitettiin videoidut dokumentoinnit 12 eri ympäristössä Pohjoismaissa. Tulokset julkaistiin vuonna 1988 kirjassa Gammaldans i Norden.
Vuonna 1987 järjestettiin Suomessa seminaari, joka johti Tanssintutkimuksen pohjoismaisen foorumin (NOFOD) perustamiseen vuonna 1990. Tämä laajempi järjestö kattaa kaikki tanssin muodot ja järjestää konferensseja sekä julkaisee raportteja.
Nff:n vuoden 1992 kokouksessa ehdotettiin uuden projektin aloittamista kansantanssin historian parissa. Tähän liittyen kehitettiin pohjoismainen kansantanssitypologia, joka julkaistiin vuonna 1997 nimellä Nordisk Folkedanstypologi. Tämän jälkeen keskityttiin erityisesti ajanjaksoon 1800–1850, ja aineistoa kerättiin yhteiseen verkkopohjaiseen tietokantaan.
Vuonna 2001 käynnistyi projekti kansantanssialan historian tutkimiseksi. Kuuden vuoden aikana kerättiin aineistoa ja kirjoitettiin artikkeleita, jotka julkaistiin teoksessa Norden i dans: Folk – Fag – Forskning vuonna 2007. Samanniminen seminaari järjestettiin seuraavana vuonna Kööpenhaminassa.
Nff on jatkanut tutkimustaan eri teemoista, kuten laululeikeistä ja menuetista. Laululeikkiprojekti keskittyi pohjoismaisten koululaisten leikkeihin, ja menuettiprojekti huipentui vuoden 2024 julkaisuun The Nordic Minuet: Royal Fashion and Peasant Tradition.
Viimeisimpänä Nff:n työryhmä on aloittanut tutkimuksen tanssin ja elokuvan suhteesta. Ensimmäisessä vaiheessa on suunnitteilla aiheeseen keskittyvä erikoisnumero aikakausjulkaisuun Folkdansforskning i Norden, ja jatkossa tavoitteena on kattava julkaisu aiheesta.
-----
English summary
At the 7th Nordic Music Research Congress in Trondheim in June 1975, the Nordic Institute for Folk Poetry (NIF) organized a seminar on collaboration in Nordic folk music research. Following this, four participants proposed a joint Nordic dance research project focused on "line dances" (rekkedanser), believed to be common across the Nordic countries. With support from the Nordic Cultural Fund, the first project meeting was held in December 1976. A second meeting in 1977 led to the establishment of the Nordic Association for Folk Dance Research (Nff), aiming to promote scholarly research on Nordic folk dance traditions and foster cooperation among researchers.
Nff launched various long-term research projects, including a Nordic folk dance bibliography and a terminology project, both culminating in publications in 1983. In 1981, a new collaborative project was initiated to document the "gammaldans" genre—defined later as 19th-century couple dances. With funding from NOS-H, documentation work began in 1984 across 12 locations in the Nordic region, and the results were published in the 1988 book Gammaldans i Norden.
In 1987, a seminar in Finland led to the founding of NOFOD (Nordic Forum for Dance Research) in 1990—a broader organization covering all dance genres in the Nordic countries, which continues to organize conferences and publish proceedings.
At Nff’s 1992 meeting, the topic of a typology of Nordic folk dance repertoire was introduced to support future work on dance history. A comprehensive catalog was completed in 1997 with over 3,000 dance entries. Subsequent work focused on Nordic dance history from 1800 to 1850, using a shared internet database of source material hosted in Trondheim.
In 2001, a project on the history of folk dance as a discipline began, resulting in the 2007 publication Norden i dans: Folk – Fag – Forskning. Nff also undertook projects on singing games (notably among schoolchildren) and the Nordic minuet, which culminated in the 2024 publication The Nordic Minuet: Royal Fashion and Peasant Tradition.
More recently, Nff has begun exploring the relationship between dance and film, aiming first to publish a special journal issue and later a comprehensive volume on the topic.
